Läkarbesök igen...

Var hos läkaren i tisdags, pratade lite om Sonjas kommunikationssvårigheter och problem med kontakten. Hon sa att vi nog ska tänka på Sonja som ett autistiskt barn. Sonja är inte klassiskt autistisk, men kan ibland vara svårt att få kontakt med, speciellt om andra saker är mer intressanta just för tillfället. Tex får jag inte kontakt med henne (som jag väl skrev i förra inlägget) när jag lämnar henne på dagis. Detta gäller mest om jag lämnar henne vid frukostbordet då hon är helt koncentrerad på att hon ska äta. Vi har nu bestämt att jag lämnar Sonja genom att sätta ner henne på golvet, hon kryper då snabbt iväg (oftast in i lekrummet). Någon ur personalen tar då upp henne efter en stund (de sitter på låga stolar med hjul eftersom dagiset är åldersanpassat med låga bord och stolar) och vinkar sen av mig MELLAN lekrummet och matrummet. Då är det inga som helst problem att få kontakt med henne, jag vinkar och hon håller upp händerna och ler glatt :-)

Sonja har också mest ett sätt att leka, eller ett sätt hon föredrar att leka på. Om man tex har ett bord med saker på, börjar hon med att kolla vilka saker som rullar genom att kasta ner alla saker, om de då inte rullar bryr hon sig oftast inte alls om dem. Sen fortsätter hon att rulla runt sakerna som rullar (pennor, tomrullar, burkar osv).

Givetvis rullar vi mycket boll med henne också, det är ett bra steg till en ömsesidig kommunikation, hon lär sig turtagning genom att rulla boll mellan sig själv och oss.

Ja, det är mycket att ta in, och jag vet inte själv vad jag ska tänka och tycka om det. Men som sagt, det är bara att (o)gilla läget och göra det bästa av situationen.

Jag räknade ut lite plockmat till henne, hon har ju blivit duktig på oliver och gurka nu.

30gr avokado

41gr oliver

12gr vattenmelon

25gr fetaost

Detta blir då en hel portion till lunch eller middag, återstår att se om hon klarar att äta bitarna och om hon gillar fetaost och vattenmelon.

Såna här stolar har förskolepedagogerna